Att lämna på tåris
Nu är barnet på förskolan och lämningen blev inte som jag gått igenom i mitt huvud. Usch. Jag tänkte att Hjalmar skulle bli ledsen när jag gick. Jag tänkte att vi skulle säga hejdå i mina armar. Nu blev det i en pedagogs. Imorgon ska det inte bli så här. Imorgon får Hjalmar bli ledsen hos mig. Så säger vi hejdå. Hjärta mot hjärta.
Ser ni den röda smala grejen som hänger på balkongen. Den är fantastisk. Härlig och gör pojken min skrattig i magen. Det skrattet vill jag höra imorgon. Och gråten. Mage mot mage. Hjärta mot hjärta. Lillvännen. Imorgon gör vi lämningen bättre.
Kärlek mamma.
Kärlek sonen.
Åh, lämning är inte det lättaste! Jag bävar inför kommande lämningar och vi har inte ens fått en förskoleplats än. Hoppas ni får ett bättre hejdå imorgon <3 PS, hur känns det att jobba igen?